Berg och Dalvana

uuupp och ner..jaaaa. jag vet att jag inte ska tänka för mycket. Men fasiken vad det snurrar. Jag har liksom ingen grund längre känns det som. I torsdags var jag på debaser och drack lite för många öl..så det blev lite kämpigt på fredagen till en början..hälsade på släkt på lidingö..drog till trädgården..trevligt ställe. Men fan, Rakel. Virrvirrvarr. Och många öl igen. Och sisådär..då gråter jag igen..Tycker synd om alla mina kompisar som måste stå ut med mig. Svart av tårar och åker tunnelbana hem och tänker hur patetisk jag är som sitter och gråter utan anledning när barn dör nere i libanon..Självupptagen med alldeles för mycket tid att fundera att allting inte står rätt till. Kommer det alltid vara så här? naiv är jag också..tror så mycket.
Vaknar av att jag gråter. Bakis pizza och tittade på den enda filmen vi har i huset, Eva och Adam. 1 liter juice. Filla kommer hem. Vi bestämmer att vi ska gå ut ikväll.. Här kan jag ju inte sitta.
Jag vill att nån ska rycka tag i mig.
fast vet att det kanske måste vara jag.
Små glimtar av ljus.
Ge mig en vinterdrog.
Kom nu jag är kroniskt låg.